... borde ju snart kunna börja tjäna pengar på mitt bloggande, så aktiv som jag har varit den senaste tiden. Till all lycka har jag för få läsare.
Idag är min blogg en trist vardagsblogg som handlar om allt från dispyter med mamma om vilka studentfoton som ska skickas ut, ögonbryn som borde plockas, muskler som borde stretchas, en rygg som borde ligga på spikmattan och diverse andra lyckliga saker.
På tal om lycka. Jag har länge vetat att jag har det bra. Jag är född i finland, får mat, kärlek och husrum av gulle mamma och gulle pappa. Det är liksom grund lycka. Nivå 1.
Tar man ett steg högre upp på trappstegen kommer man till nivå 2. Ett fritidsintresse. Som inte bara är ett fritidsintresse i sig utan också ger underbara sociala kontakter. Jag har ju min skidåkning som jag slutat med, men vem har sagt att man behöver sluta träna för det? Hur som helst, jag var på Brahe träningen idag, precis som alla andra tisdagar under min aktiva tid. Det gör mej lycklig. Jag mår bra. Det går lätt. Och tillsammans med den bästa tränaren och de bästa träningskompisarna flödar serotoninet och adrenalinet runt i min klena kropp och gör den stark som 7 hästar. Det är inte alla som har det så lyckligt.
Nivå 3. Jag blir tårögd av lycka. Jag har nämligen förmånen att befinna mej på nivå tre. Också. Jag säger det inte för att skryta. Tro inte det. För det vill jag inte. Men jag har faktiskt de allra bästa vännerna man kan ha. Och på torsdag ska vi till Åland och hälsa på vår stackars gulle Sandra som sliter hårt på sitt sommarjobb. Sandra: Det löser sig snart, vi kommer och räddar dej :D Ni e bäst, och jag gillar er av hela mitt hjärta i oändlighet. Tack för att ni gör mej till den jag är. :) Puss puss.
Förutom att tänka på lycka, har jag även varit ut och äta till Saigon med Määndi och Ciila :) Trevligt! Maten var god, och samtalen gemytliga. Kunde det bli bättre?
Sen har jag stört mej på mamma och varit och tränat. Säsongens andra föreningsträning. Det var roligt och gick bra och lätt. Nu blir det sängen med en bok.
Morgondagens planer: FRISSAN!! Äntligen mitt hår är dött av allt sparande till stundeten. Nu ska det BORT! Och så träning förstås. Och Zumba :) Hurraa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar