Ljuva ungdom

Igår när jag surfade runt hittade jag bilder från när jag var liten på pixbox. Det var roligt.

Jag har ju inga syskon, tyvärr. Som tur är har jag några kusiner som jag har växt upp med. Här fyller jag ett år. (Det är jag som har vit klänning). Min äldsta kusin Jim, hjälper mej att öppna pakten.

Ett års kalas. Jag äter Mariekex och snålvattnet rinner. Kusinerna från mammas sida fick kritvitt hår medans kusinerna från pappas sida blev mörka. Själv fick jag äran att vara en blandning och fick råttfärgat hår. Inte illa.

Pappas mentala ålder är ju som bekant 5. Därför var det nog helt okej att vi lekte att han var en snäll liten häist samtidigt som han ändå hjälpte Johannes att lägga pussel... (Eller om det var tvärtom) :)

 

På picknick. Johannes, Jon och jag.

Jag med mina kusiner från pappas sida. Joel, Johannes och Jon. Som det kanske syns var Jon och jag bästisar.

På fammo och faffas villa. Jon och jag tillsammans med världens bästa fammo!

Jag och Jon. Jag bär min Snövitklänning (modemedveten jo pienenä). Jon var mycket bättre på att rita än jag. Men det gjorde ingenting. Om man målar tillsammans blir det fint ändå.

Här är jag (som håller på att rymma från fotograferingen) tillsammans med alla mina kusiner bortsätt från lillen, Johannes som nog inte var född ännu. Av alla mina (ein miljooooon) fem kusiner är jag näst yngst.

Det var en bra tid! Mycket har hänt och tyvärr pga. olika val i livet osv så avtar kontakten mer och mer. Tyvärr.