Det är ungefär 2 år och 10 månader sedan jag började gymnasiet. Då var jag en liten, blyg tjej med noll självförtroende. Jag gjorde, tänkte och tyckte precis som alla andra. Jag var osocial och rädd för allt annat än träningen som var vid sidan om märkeskläder min ända trygghet. Jag var ingenting. Jag tog mej igenom det första gymnasieåret tack vare Saga.
Det andra läsåret löste de flesta av mina problem. Framförallt fick jag bättre kontakt med mina gamla kompisar som jag "tappat kontakten" med under nian. Plötsligt kändes livet mycket enklare. Jag skrattade för att det var roligt och jag tyckte det var ett rent nöje att leva. (Inte för att jag inte hade tyckt det tidigare.. men ibland har man sämre perioder..). Jag kände mej liksom utvald. Och omtyckt. Och inte någon som bara hängde med utan som också bidrog med något. I träningsdagboken syns detta också mycket tydligt. Träningarna gick bättre än någonsin och jag gick framåt hela tiden. Motivationen var på topp.
Det tredje läsåret var det bästa läsåret. Det var också det kortaste och mest givande. Jag tror inte jag har haft så roligt under något läsår som under detta. Men det är ju lätt att säga när det är så nära inpå. Om 20 år kanske jag kommer på att årskurs 5 var höjden av lycka. Hur som helst. Jag hade nog inte trivts så bra i Pedersöre Gymnasium om det inte hade varit för de bästa av vänner som någonsin funnits. Jag kan inte skriva eller säga det nog. Ni är det bästa som finns och det bästa i hela världen. Jag tror nog ni vet vem ni är. Tack vare er har mitt självförtroende växt med hästlängder. Jag menar, på ettan hade jag nog aldrig dansat poledancing inför hela skolan och visat trosorna. Om nu det kallas bra självförtroende.
Om 4 dagar får jag vita mössan. Det hårda arbetet är slutfört och jag har nått mitt mål. Eller egentligen är det ju bara ett delmål. Nu börjar ju det värsta. De tunga studierna vill säga. Jag går ut som en Meikäläinen med medelmåttiga betyg;
E - Modersmålet
M - Hälsolära
M - Religion
C - Psykologi :(
B - Engelska, lång lärokurs
B - Finska, lång lärokurs
Men jag är nöjd. Det ända som irriterar är psyckan. Hade jag bara fått ett poäng till hade det blivit ett M. Vilket hade gjort mej till M-student. Nu blev jag bara C-student. Men vackert så.
På lördag ska bli den bästa dagen på länge. Hoppas på sol!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar