Imorse tog jag sovmorgon. Klockan var 11 när jag äntligen kom mej upp från den ovanligt varma och sköna sängen. Jag konstaterade att ute var det mulet och kallt. Endast +15 grader. Vad skönt med en inne dag med långkalsånger och huppari. Halv tolv kommer pappa in och ropar: HE SPRICKER IPI. Vilket kan översättas till; det håller på att bli sol i alla fall. Med andan i halsen frågade han om jag skulle med. (Nu kanske ni undrar, vaddå med. När vädret spricker ipi finns det bara ett ställe på jorden som pappa vill vara på. Fäboda). Trallalllaa, så hoppa vi i bilen och körde till storsand.
Det var inga andra människor där. Men soligt och varmt var det. Om man låg och pressa bakom nå sanddyner. Jajja. Ska man bli brun så gäller e ti ligg i. Varenda stund i solen måst tas som ges.
Igår hade vi test. Urk. Ja e int super nöjd. Int super besviken. Bara sådär tråkigt nöjd. Det gick sämre än förra hösten och det märks att det blev slarvat md träningen i vår. Men det kändes ändå helt okej och jag hade nog inte kunnat göra något annorlund. Jag var liksom inte bättre än så igår. Men det finns nog mera att ge och till hösten kommer nog tiden att förbättras en hel del förhoppningsvis.
Det finns udda anledning att samlas på och det finns udda anledningar att samlas på. Man kan t.ex. sjunka så lågt att man samlas pga. Paris Hiltons patetiska TV-show. My new BBF. Suck vilken patetisk människa. Stackarn är 30 år och söker bästisar genom TV. Hoppas att jag inte är så desperat när jag är 30.
Sattu och jag var på The Hangover på bio i onsdags. Den var bra och mycket rolig. Tänk att lärare också är på bio. :O Allt ska man tvingas uppleva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar