No äre soman.

Jag känner att jag det är dags för mej att skriva en blogg. Helst en blogg med ett roligt och omotiverat innehåll.
En blogg som skulle väcka känslor helst i form av nervositet, ilska och en vilja att hoppa på en myra.
En blogg som skulle göra herr statsminister jag-är-jätte-bra-på-svenska och jag-anser-att-svenska-är-onödigt-utrota-gärna-språket Vanhanen så generad att han skulle bli röd i ansiktet. Han skulle börja prata snabbt på den värsta svenskan han bara kan och säga de fulast svenska orden som existerar.
En blogg som skulle göra Obama så rasande att det skulle ryka ur hans näsa, klia i hans magsäck och susa i hans öron. Han skulle frusta och pusta och bli tvungen att lösgöra slipsen och ta av sig kavajen. Han skulle hålla ett jätte långt tal till världens invånare där han skulle tala allt för snabbt och bryta på afrikanska så ingen skulle förstå vad han säger, vilket skulle leda till ett tredje världskrig.
Den ända som skulle vara lung och sansad skulle vara Antero Mertaranta. Han skulle liksom bara sitta där och vara nöjd. För denhär bloggen skulle inte innehålla ishockey. Och det är ju det ända han förstår sig på. Hur skulle han då kunna förstå sig på ett blogg inlägg. Liksom.

Men typ hej då.